Utan röst begav jag mig ändå modigt mot karaokebaren med Teagan (nya au pairen) igårkväll.
Det var roligt att lyssna på alla andra som sjöng men surt som satan att inte kunna få fram en ton själv.

Jag och Mini ska snart åka till Michael's en sväng och köpa saker till hans födelsedagskalas imorgon. Jag behöver dessutom lite fler klistermärken till min scrapbook. Jag är nästan klar nu, bara två sidor kvar. Ikväll 7pm kommer hela tjocka släkten för lite god mat och skratt.
Jag siktar på att vara tyst HELA dagen så att jag har lite röst tills dess.. men det är ju lättare sagt än gjort när man heter Helena!

Snaaaart är jag hemma igen och jag längtar massor!
Det ska bli så fruktansvärt roligt att träffa alla och krama om ER!!!